Objektsbeskrivningen stämde inte - mäklaren valde att betala

För ett tag sedan köpte jag en bostadsrätt. Jag har skrivit i ett tidigare inlägg om några lärdomar jag dragit av detta, bland annat att det kan vara en god idé att ifrågasätta objektsbeskrivningens innehåll. I mitt fall uppstod det efter köpet en tvist gällande bredbandsanslutningen. Så här stod det i objektsbeskrivningen under rubriken "TV- och Internetanslutning":

Bredband. Hastighet: 100 Mbit/s. Leverantör: Ownit.

Vad jag skulle ha gjort när jag läste detta är att tänka för mig själv "nej, det där verkar ju inte rimligt; bäst jag kollar om det verkligen är sant". Men jag är en blåögd och godtrogen människa och jag reagerade snarare med "äntligen riktigt bredband, inget ADSL eller kabelmodem här inte". För i verkligheten fanns det inget bredband alls. Fastigheten var ansluten, men den förra ägaren av min lägenhet hade valt att inte dra kabeln vidare in i bostaden när tillfälle gavs (det var frivilligt).

Jag kontaktade mäklaren och förklarade att jag var besviken, att jag upplevde objektsbeskrivningen som missledande och att den hade fått mig att värdera bostadsrätten på delvis felaktiga grunder. Mäklaren svarade med att hon beklagade att jag "misstolkat texten så illa", att det hon menat med sin beskrivning var att det fanns möjlighet till bredband. Jag frågade om hon inte kunde tänka sig att i alla fall stå för en del av installationskostnaden (som totalt uppgick till 4375 kr), men hon hävdade bestämt att hon inte gjort något fel och därför inte behövde ta något ekonomiskt ansvar för situationen. Jag sa att jag i så fall kanske skulle testa att driva ärendet vidare. "Gör det" sa hon.

Vilket jag gjorde. Det var först inte helt uppenbart var jag skulle vända mig. Jag pratade med en lokal konsumentvägledare som sa att Allmänna reklamationsnämnden (ARN) inte hanterar ärenden som har med bostadsaffärer att göra och att jag borde prata med Fastighetsmäklarnämnden (FMN). Jag följde det rådet och ringde en jurist på FMN. När jag förklarat mitt ärendet sa han att det visserligen möjligen skulle kunna vara "något för dem", men att det oavsett utgången av deras utredning inte skulle kunna leda till något skadestånd - FMN prövar nämligen inte ekonomiska tvister. Jag bestämde mig för att principen inte var det viktiga för mig och lät FMN somna om.

Här kan det vara på sin plats att påpeka att det inte är jättekul att hålla på med en sådan här tvist. När man har ett företag som motpart som bestämt hävdar att de har rätt kan man efter ett tag nästan börja tvivla på sig själv - åtminstone var det så för mig. Men samtidigt kände jag mig dum som hade "gått på det", plus att det sved att behöva betala installatörens räkning ur egen ficka. Så jag gav inte upp.

ARN blev nästa instans. Visserligen hade konsumentvägledaren sagt att det inte var lämpligt i det här fallet, men jag tänkte att "vad är det värsta som kan hända" och skickade in mina papper. Jag hade lagt lite tid på att  skaffa skriftlig bevisning, vilket enligt ARN själva är en förutsättning för att de ska kunna göra en utredning. Bland annat hade jag en utskrift från en mailkonversation där mäklaren bekräftar att hon innan kontraktsskrivningen kände till att det inte fanns någon bredbandsanslutning. Utöver detta skrev jag ett brev där jag bland annat förklarade att jag tyckte det var uppenbart att mäklaren medvetet valt en formulering som bäddade för "misstolkningar". Och så själva objektsbeskrivningen förstås. Sedan väntade jag. Man kan ju tänka sig att en myndighet som granskar konsumenttvister har mycket att göra, så jag hade inga förväntningar gällande behandlingstiden. Faktiskt glömde jag efter ett tag nästan bort hela grejen.

Men så plötsligt för någon vecka sedan kom det ett brev från en handläggare på ARN där jag kunde läsa följande:

[...] I ärendet har motparten lämnat in bifogade svar till nämnden. Svaret innehåller ett förslag till uppgörelse i tvisten. [...]

Och bifogat fanns även det brev som mäklaren skrivit till ARN, med bland annat följande rader:

[...] Jag har kommit fram till att jag medger kravet från min motpart Anders Fjeldstad gällande ersättning för installationskostnad för bredbandsanslutning i lägenheten på SEK 4375 kronor [...]

Upprättelse! Eftersom det hela slutade med en uppgörelse får jag ju aldrig veta om ARN skulle ha "dömt" till min fördel eller om jag hade "rätt". Och det spelar heller ingen roll för mig - jag fick mitt bredband precis som jag tycker att jag hade rätt till. Mäklaren kanske fortfarande anser att hon inte gjort något fel, men uppenbarligen känner hon inte så starkt för sin sak att hon vill riskera att hamna på någon lista över företag som fällts av ARN.

Slutsats: Man ska stå på sig! Och ibland (rätt ofta) är det riktigt härligt att bo i Sverige.